Att växa till de vi är ämnade att vara

 

Det var först när jag verkligen på djupet förstod att jag har ett ansvar att låta min mitt unika jag ta sin rättmätiga plats i världen som en stor förändringen skedde i mitt liv. Ett paradigmskifte. Det blev också tydligt vad som var det slutgiltiga vågsprånget. Jag behövde släppa taget och lägga min tillit till själva livskraften och låta den flöda fritt utan att själv försöka kontrollera, forcera eller tvinga fram saker av egen kraft. Jag behövde leva ”det sjätte steget”- det som är själva danssteget, ett varande i dans. Samma kraft som får naturen att växa finns i varje människa. Men för att vara i dans behöver jag ständigt återvända till mig själv, lyssna till mina inre toner, meditera, promenera i naturen, andas, lyssna till kroppens visdomar, dansa. När vi vänder blicken inåt och låter kraften i det mötet leda oss växer vi till de vi är ämnade att vara. Jag litar till själva kraften och vilar i att vara i rörelse, i dans, i ett ständigt växande i stor förundrad och ödmjukhet över det fantastiska i att finnas till…
 Ur boken "Dansa med universum"
1 Liv:

skriven

Härligt att du börjat blogga! Jag vill framförallt tacka för din helt fantastiska bok som jag tycker mycket om. En vän köpte den till mig framförallt för titeln eftersom jag älskar att dansa men det är en skatt i min bokhylla och då läser jag mycket.
Med vänlig hälsning
Liv Öström

Svar: Tack Liv, dina ord gör mig varm i hjärtat. Ljus och kärlek till dig! <3
AnneLi Amilon

Kommentera här: